I gå�r kvä�ll satt jag ute på� balkongen till midnatt och lä�ste slutet på� en thriller om v�ärldens underg�ång, vä�tebomber och arabiska konspirationer. Vä�rlden klarade sig, Jordanien blev det nya Palestina, Mossadchefen gifte sig med sin favoritspion men Tripolis ser vi aldrig mer. Det blixtrade ö�ver Bambesch och var varmt och fuktigt. Nä�r jag vaknade i morse var det riktigt �åskovä�der med blixt och dunder, och mitt i frukosten kom regnet. På� vå�r lilla gata gick vattnet p�å kö�rbanan upp i niv�å med trottoarkanten, och på� Avenue de bois gick det vå�gor. Det regnade in i bussen och folk var blö�ta in på� skinnet, men �ändå� lå�g en lite glad och ä�ventyrlig stä�mning i luften. Det var ju �ändå� sjutton grader varmt, och vi ä�r ju inte gjorda av socker. Annat ä�r det i november, n�är temperaturen nä�rmar sig noll och man drä�nks på� vä�gen till en fullpackad buss som man �ändå� missar. Då� fö�rsvinner smilgroparna.
Snabbspolning
Vi packade vä�skor och bil och å�kte vä�sterut. Fö�r att verkligen ta det semesterlugnt hade vi best�ämt oss f�ör att rasta ofta, s�å fö�rsta timsl�ånga pausen kom efter sex mil. Minns jag rä�tt stannade vi fyra mil senare och tittade p�å en borg i 45 minuter. Men det kunde vi ju faktiskt unna oss! Vi hade verkligen tur med vå�r semesterl�ägenhet i Honfleur, och få�r nå�gon lust att å�ka till Normandie �är det vä�rt att kolla om de har nå�got ledigt i huset. Le relais cô�té� jardin. V�ädret var inget vidare de fö�rsta dagarna. Kallt och bl�åsigt, men sen vä�nde det och blev kalasbra. En lå�ng sk�ön dag lå�g vi bara på� stranden och i det m�ärkv�ärdigt salta havet, naturligtvis brä�nde jag mig monumentalt. Vi gick på� djurpark, �åt crepes, ostar, ä�ppelpajer och skaldjur (lite fel s�äsong, de var dyra men inte så� vä�rst goda), lekte p�å strä�nder, promenerade, pratade, vilade och hade det gott. P� vä�gen hem �åkte vi fö�rbi Bryssel och stannade dä�r två� nä�tter. Sigrid som var på� besö�k hos Jö�rel f�öljde med oss hem, och hon och jag m�ålade en djungelbild som blir klä�tterv�ägg på� pojkarnas nya sä�ng. Hon å�tervä�nde till Sverige via Bryssel, vi fixade med ditt och datt och sen var semestern slut.
Kalas
Signepinglans referens till Stina Nordenstam m�åste fö�rstås kolm�pletteras* med en URL: stinaonline. Ett textutdrag: Everyone else in the world / would love me by now / would love me from day one / But not you Hon verkar vara sig lik. Sorgligt: jag �äger två� skivor med Stina Nordenstam: And she closed her eyes och Memories of a colour. De ä�r borta, antingen fö�rlorade i flytten eller utlå�nade. Det �är vä�l inte du som har dem liggande i din CD-hylla?
Tivolitemat p�å sajten ligger i linje med vå�ra på�gå�ende skojigheter hä�r i Lyxland: Schuberfouer, den stora sensommarmarknaden som firar 662-å�rsjubileum i �år. Fast 1340 hade de inte ett flash-intro till sajten.
* Jag stavar bra men halkar på� tangenterna. Och det dä�r blev v�l ett ovanligt snyggt ord?
Journalistgruppen har f�örresten ett nytt spel p� sin sajt, Ordtrixarleken. Sj�älv har jag bara få�tt usla poä�ng eftersom mina kolleger alltid avbryter mig nä�r jag b�örjat komma upp i varv. Vem av mina eminenta l�äsare tar flest po�äng?
Nu har jag uppdaterat så� vä�ldigt mycket att jag blir trö�tt på� mig sjä�lv, och då� ä�r det bä�st att sluta innan ni också� blir det.