Det var i Sundsvall allt började, under det brinnande krigets orosmoln, när bagaren Carl-Erik Stenlund och hans konstnärliga hustru Ingbrit fick sitt andra barn 1944. Flickan fick heta Lillemor, och snart fick hon och brodern Ulf sällskap av Åke och Ingemar. I början av femtiotalet tog föräldrarna det radikala beslutet att avveckla bageriet; Carl-Erik skulle predika Guds ord på heltid. Familjen flyttade mellan olika bygder i Norrland, ditkallade av församlingar för tjänst.
I början av sextiotalet, när Carl-Erik var föreståndare i Storvindelns fria församling i Sorsele kommun, träffade Lillemor den långe och stilige Sture Strömgren från Ammarnäs. Deras kärlek skulle tidigt prövas och stärkas av enorma avstånd: Sture flyttade till Haparanda för att gå i teknikerskola och Lillemor flyttade till Tingsryd i Småland där hon fick arbete som kontorist.
Sture och Lillemor gifte sig 1964, och därmed var det slut på separationen men inte på flyttandet. Sture flyttade ner till sin unga fru i Småland och slutförde där sina studier till byggnadsingenjör. Under sex intensiva år fick de sina fyra första barn: Jorun, Jörel, Tryggve och Bodil. Den växande familjen rörde sig från Tingsryd till Växjö, och därifrån till Kopparberg i Bergslagen och vidare till Kil i Värmland.
När familjens nybyggda villa i Kil stod klar 1973 fick pappa erbjudande om en tjänst i Sorsele, och efter viss vånda flyttade familjen än en gång. I Sorsele föddes så småningom Signe och Sigrid, som fullbordade syskonsextetten Strömgren, och mamma och pappa byggde på nytt en egen villa för att rymma den stora familjen. Vid 40 års ålder tog mamma steget ut i yrkeslivet igen och arbetade som uppskattad dagbarnvårdare i sitt eget hem under ett antal år.
Mamma har alltid uppmuntrat både pappa och oss barn till studier och läsning, och därför är det extra roligt att hon tagit vara på möjligheterna att utbilda sig vidare. Hon har kompletterat sin gymnasiebehörighet, läst några kurser på högskolan och utbildat sig till barnskötare och senare till undersköterska. Hon har under hela sitt yrkesliv arbetat inom omsorg om andra människor, både inom barnomsorgen och hemtjänsten.
Lillemor Strömgren är en generös människa, öppen för nya idéer och tankar och har stor respekt andras åsikter och erfarenheter. Hon har en stark kreativ ådra. När hon äntligen tar sig tid att arbeta med handarbeten eller slöjd vill det gärna bli vackert.
Det var inte alldeles enkelt för henne att slå sig till ro i Sorsele, men med tiden har hon fått fäste i den karga lappmarksjorden, och blivit en av dem som håller samhället levande. Kommunens pingstförsamlingar, Sorsele Filadelfiaförsamling och Storvindelns fria församling, har varit viktiga andra hem för henne.
Få föräldrar har så osjälviskt som mamma och pappa uppmuntrat sina barn att prova sina vingar. Så är vi barn också numera utspridda i Europa; i Luxemburg, Bryssel, Kalmar, Uppsala och Umeå. Mammas besök är alltid för korta, men täta av kärlek och omsorg. Denna kärlek och omsorg präglar hennes mottagande av hela den bullriga klanen när vi under semestrar och högtider invaderar föräldrahemmet. Vill man förundrat se en människa njuta av det obegripliga, ska man göra mamma sällskap och se henne ta ett uppfriskande dopp i isklara fjällvatten. Då glittrar hennes blå ögon som snön på fjälltopparna i bakgrunden.
Vi önskar vår mamma Lillemor allt gott på födelsedagen och för de år som kommer.