Tisdag nästa vecka börjar Jonas ettan, och jag skrev just i ett mail att jag inte mindes om vi fick följa med in eller inte. Vilken tur att jag har mitt liv arkiverat…
Det var en stolt liten man som räckte upp handen när fröken frågade efter Joel. Han hade svårt att inte bryta in med kommentarer när fröken berättade om hur det ska bli, och Jan sa efteråt att det har ju aldrig funnits någon som heter Boklöv som kan hålla tyst. Hmm. En finns det, jag lovar. Och nu säger jag inte mer. (6/9 2001)