Det är två månader kvar till julafton, och vi har idag 19 grader varmt i skuggan. Jag har varit ute och krattat löv och fallfrukt, borde peta ner några lökar också.
Jonas är hemma hos en kompis och leker, och jag skjutsade dit honom. Familjen har köpt hus, ett riktigt renoveringsobjekt, och de har mycket att göra innan det blir klart. Men när det väl blir klart kommer det att bli fantastiskt. Jag går omkring och är köpsugen, men det enda vi har råd med är just renoveringsobjekt, och ett sånt köp kräver att herr renovatör är minst lika sugen som jag. (En inblick i den luxemburgska fastighetsmarknaden: AtHome.lu. Husen som påstås kosta 0 EUR är naturligtvis mycket dyrare, men mäklarna vill inte skrämma bort spekulanter innan de sett marmorgolven och guldkranarna.)
Det här är intressant, huset säljs som viagere. Det betyder att köparen betalar 1000 EUR i månaden (i det här fallet) i tjugo år, och att man efter de tjugo åren, eller vid nuvarande ägarens död, övertar huset. Dör ägaren innan de tjugo åren gått behöver man inte betala mer. Viagere är mer vanligt i Belgien, har jag fått för mig, här ser man väldigt sällan den typen av annonser. Min teori är att viagere fungerar bättre än viagra när det gäller att hålla gamlingar pigga och livskraftiga mot alla odds.
På jobbet är vi överbelastade och underbemannade, och Berlinrapporten har jag inte ens börjat med. Den borde vara högprioriterad eftersom den ska ingå i underlaget för reseräkningen, och utan rapport blir det inga pengar. (Vi måste lägga ut för hotell ur egen plånbok och får pengar senare. I mitt fall långt senare.)
I morse hade jag bultande huvudvärk och kunde knappt prata, nu börjar snuvan och hostan. Konstigt att förkylningar alltid kommer när det är som mest olämpligt.