Under rubriken Ketchupeffekten, eller, Nu springer alla åt samma håll har Jonas samlat veckans länkar till bloggartiklar i media. Läs om ni orkar.
Det verkar som om alla ska ha en blogg nu. Det tyckte jag redan 2001 (se den här arkivsidan, och mitt elaka citat ur någon förkyld stackares dagbok. Lite snällare har jag blivit med åren, men LdL var nog mer intressant då – eller?).
I november 2003 skrev jag också om bloggsverige, men då hade jag övergått till att tycka att man inte behöver propagera så mycket – bloggandet är inte för alla. Underligt nog hade jag inte märkt de politiska bloggarnas framväxt, men i Sverige var de inte så många på den tiden. (Ett och ett halvt år i klocktid motsvarar väl åtminstone fem år i bloggvärlden?)
När jag läser resten av den arkivsidan känns det som om det fanns mer glöd och spänst i skrivandet då. Det finns flera förklaringar, varav den främsta är mitt jobb. I januari 2004 bytte jag jobb, och sedan dess har jag en högre och jämnare arbetsbelastning. När jag var projektledare hade jag allt som oftast små hål i dagen, när jag kunde surfa och skriva. Nu blir hålen så mycket mindre, eller egentligen finns de inte, de är bara små bitar tid jag knycker. Kortare skrivtid ger mindre genomtänkta texter.
Just nu knycker jag tid, inte bara från mitt arbete med en skrift åt en av de mindre kända institutionerna, utan också från flyttpackning. I kväll ska lådorna vara fyllda, på onsdag ska de lastas på pallar och plastas, på torsdag flyttas lådorna och allt elektriskt och på fredag kan vi packa upp, samtidigt som vi under hela processen jobbar som små blå bävrar med v�ra olika publikationer.
Det har visat sig i (min) blogghistoria att det man säger att man ska skriva mer om aldrig blir av. En handfull idéer ändå:
- Kan man äta magnoliablommor? De är köttiga och skulle kunna bli bra sallad. Något som tyder på att det inte går är det faktum att dinosaurierna dog ut, men magnoliorna lever kvar. Åtminstone på vår gata.
- Hur mycket satsar olika europeiska länder på sina barns skolgång? Det finns inget som upprör de brittiska kommentatorerna på Wallströms blogg så väldigt som det faktum att skattebetalarna står för EU-funktionärernas barns grund- och gymnasieskola. Med svenska mått mätt får vi betala dyrt, vi står själva för skolböcker, kopieringskostnader, lekmaterial, bibliotek och skolmat, från förskolan och alla år framåt.
- Hur går det med förslaget till ny konstitution? Vilka vänder sig mot vad, och varför?
- Borde jag börja en distansutbildning i e-Government? Och om jag borde det, varför sökte jag inte före 15 april?
- När ska jag bli klar med plan B? Man kan bara undra.
Och vad tycker jag 2005? Ska man propagera för bloggning? Det finns fortfarande somliga vissa som borde blogga. Det finns andra som förmodligen aldrig kommer att ens vilja försöka. Sen skulle jag ju kunna säga att det finns vissa som borde lägga ner, men eftersom jag blivit snällare sedan 2001 säger jag inte det. Istället återvänder jag till lådorna och hoppas handleden håller en stund till.