Spridda skurar om Europa

Journalisten Annika Ström Melin kommer strax ut med en bok som heter Européerna. Hon intervjuades i TV 24 häromdagen, och jag tror jag måste köpa boken. Den handlar om EUs fäder, Jean Monnet och Robert Schuman, och om deras visioner bakom kol- och stålunionen. Ström Melin (som nyss blivit kanslichef på SIEPS) konstaterade bland annat att i Schumandeklarationen från 1950 sägs det att samarbetet ska utvidgas till en federation. Det är inte åt det hållet Europas beslutsfattare (eller åtminstone merparten av dem) vill gå idag, men ändå använder man fortfarande de samarbetsformer som skapades med en federation som mål. Det hon efterfrågade var ett uttalande om vart vi vill komma med unionen. Sedan är det lite lättare att bestämma sig för medlen som behövs för att nå dit.

(Eller så säger man som Snook: Vi vet inte vart vi ska, men vi ska komma dit!)

- – -

Annika Ström Melin flyttade till Luxemburg 1995 och skrev små krönikor härifrån i DN. Det var under den tiden Jörel började förbereda sitt uttagningsprov, och jag brukade klippa ut krönikorna åt henne. Det skulle vara roligt att läsa dem igen – det enda jag minns är att hon skrev om luxemburgarnas kålodlingar bakom husen.

- – -

I helgen firades sextioårsminnet av krigsslutet runt om i Europa, och i går firades Schumandeklarationen. Det är intressant att tänka på att den kom på femårsdagen av krigsslutet. Fem år är inte lång tid, det var en djärv tanke att så snabbt försöka sammanföra länderna som just krossats mot varandra. Schumandeklarationen finns att läsa, i svensk översättning, på Europa.

- – -

SIEPS, skrev jag här ovan. Naturligtvis var jag tvungen att ta reda på vad det är för något. SIEPS betyder Svenska institutet för europapolitiska studier, och det är en av alla de där myndigheterna som anses nödvändiga för att landshövdingar och slika personligheter ska ha något att göra. Tittar man på deras sajt verkar det finnas en del intressant material, men det förbryllar mig ändå att det kallas myndighet – vilken makt utövar de?

- – -

TV 24 visade i går ett föredrag av Agneta Gillback från Konsument Europa. Det handlade om konsumenternas rättigheter vid köp över gränserna. Väldigt intressant innehåll, komplett värdelös TV. Tänk er en kvinna som står och visar OH-bilder. Kameran skär bort den vita duken (det gick säkert ändå inte att filma så texten var läslig), så man ser bara henne där hon står och pekar. ”Här har vi exempel på tyska förkortningar i bilannonser, och vad de betyder. Det är naturligtvis självklart att man inte ska skriva på ett kontrakt som man inte förstår, men det gör folk hela tiden. Ta till exempel den här färkortningen [pek]. Den betyder aus-bei-mit-blahablaha och det innebär att man är näringsidkare. Har man skrivit under ett kontrakt där det finns med har man inga rättigheter enligt konsumentlagstiftningen.” Det skulle väl inte ha kostat så mycket att göra några snygga skyltar för TV-tittarna? Hon rekommenderade för övrigt folk att köpa bil i Danmark. Där har man så hög moms på bilarna att grundpriset måste pressas hårt för att folk ska ha råd att köpa. En svensk som köper bil i Danmark betalar svensk moms på grundpriset, och får den alltså billigare än en dansk. Den momsregeln gäller nästan bara bilar, i övrigt betalar man moms som i inköpslandet.

- – -

Jag borde skriva något om konstitutionen också, men nu har jag en trave papper som väntar. Det jag undrar över är påståendet ”Ett nej är ett nej”. Vem ska tolka vad ordet nej betyder i olika länder? En vitt utbredd uppfattning är att ett franskt nej betyder ”nej, det är inte i den här riktningen vi vill fortsätta samarbetet”, medan ett svenskt nej betyder ”nej, vi vill inte samarbeta”. Här finns en DN-text och en samling länkar.