Apropå brittiska deckare…

Poliserna i Yorkshire löser sju gånger fler inbrott än sina svenska kolleger. Stockholmspolisen löser tre procent av alla inbrott, vilket torde göra inbrottstjuveri ett av de säkraste jobb som finns, för en person med rätt talanger. När vi fick vår altandörr inslagen för en massa år sedan väntade jag att polisen skulle komma och ta fingeravtryck och säkra bevis, så vi rörde inget och väntade på utryckningsfordonen. Så småningom kom en kille i ljusblå skjorta, tittade, antecknade och for. Vi fick en rapport så förs�kringsbolaget skulle ersätta det lilla som försvann, och sen var det inte mer med den saken.

Svensk polis utnyttjar inte ny teknik

(Fast svenska polisen har i alla fall ett överlägset personregister att använda sig av. När engelska filmpoliser genom långsökta resonemang kommer fram till att det är mördarens änka som börjat om med seriemördandet står alla på stationen som fågelholkar. Men HUR ska vi kunna hitta henne? Och sen måste det alltid något slumpartat möte till för att de ska inse att den tystlåtna städerskan de förhört på ungdomscentret faktiskt är den mordiska gamla damen de söker.)

Det här inlägget postades i De fem första åren. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>