I dag är det fyra månader till julafton och jag blev just ombedd att designa ett julkort. Eller snarare nyårskort, det är ju en religiöst neutral organisation jag är verksam inom.
Jag funderar på att vara jätteförnuftig och börja handla och tillverka julklappar nu. Kanske ger det mig tid att koka knäck 22 december.
Det finns flera intressanta saker att nämna, men just nu hinner jag inte komplettera länkarna med egna funderingar. Och jo, jag läser DN. Sue me.
1. Pontus Dahlman: Det plågsamt tomma arket
2. Pontus Dahlman: Fingrarna som inte kan sluta
(Och naturligtvis ställs bloggandets oändlighet i kontrast mot romaners dramaturgiska konstruktion)
3. Backhoppning i SF (länk via Kottke)
4. Stick ut och lek – men hur?
- I Sverige är det säkerheten som står i centrum så mycket att den ofta överskuggar annat, säger Peg Lindstrand.
- Vår syn på barn är att ett lyckligt barn är ett barn som har en ordnad tillvaro.
Kaoset, det oförutsägbara, har i stor utsträckning försvunnit ur barns vardagsliv. Svenska barn lever ett organiserat och kontrollerat liv. De vallas till dagis, leker sedan under sina föräldrars överinseende, senare blir det skolan, fritis och organiserade aktiviteter.
På gott och ont. Naturligtvis är det bra att färre barn skadas eller dör i olyckor, att barn inte släpps vind för våg, att deras liv och säkerhet värderas högt. Men med kontrollen har något gått förlorat, menar de få forskare som fokuserat på barns utelek. Upptäckarlusten och kreativiteten kvävs av det standardiserade uterummet och det sociala samspelet blir lidande.
En annan dag ska jag visa några bilder från den häpnadsväckande nya lekplatsen i vår stadspark. Inte alls säker, men oj så mycket roligt man kan leka där.
Plaggen från Gallerian ska enligt pressmeddelandet bli ”kommersiellt bärbara”. Vad betyder det?
- Jag tror att det betyder att de inte ska vara för konstiga. Ärmen ska vara ungefär där armen är och inte vid höften.
6. Bloggportalen. Den svenska bloggosfären exploderar och går i tusen bitar. Life de Luxe finns inte med på listan, jag drabbades av afasi när jag skulle beskriva mig själv.
Det underligaste jag åt i Schweiz var för övrigt Rösti Wallier, som visade sig vara en stor rösti (tjock raggmunk, ungefär med två konserverade päronhalvor och ett massivt lager smält emmenthaler. Päronbitarna såg ut som jättepotatishalvor men de smakade ju så fel. Vi försökte verkligen hitta ett lämpligt tillfälle för att äta fondue, men det lyckades vi inte med. Det schweiziska folket har inofficiellt bundit francen till euron, vart du än kommer kan du betala med euro till kursen 3 CFR = 2 EUR. Just när vi var där var den officiella kursen lite högre, så vi gjorde små men dock valutavinster, utom på bensinmackarna där de körde fyra decimalers omräkningstabeller med dagsfärska siffror. Bensinen i Schweiz är till och med billigare än i Luxemburg. Cigaretterna med.