Tornadon från Timrå fick under fredagen sällskap av två lokala legoknektar som skulle hjälpa till med packning och lastning. De utmärkte sig genom sin slumpmässiga packstil och sin uttalade motvilja mot att stoppa ner saker i lådor. Slumpmässigheten gjorde att man aldrig kunde veta i vilket rum de egentligen höll på, så vart än Jan och pojkarna stod var de i vägen. De hade naturligtvis kunnat gå och ställa sig på en lekplats i stället, men Jan kände att han behövde hålla ett öga på legomännen så de inte plockade med sig fel saker. Trots bevakning lyckades de packa ner alla kläder som vi lagt på Ett Särskilt Ställe för att ha något att skyla oss med under den här veckan och nästa. Jan upptäckte det hela och lyckades rädda alltihop. Nästan. I går kväll upptäckte jag att det enda jag har att bära på överkroppen är en stickad tröja eller en jeansskjorta. (Eller den t-shirt jag skurat i hela helgen.) Så i dag sitter jag ordentligt påklädd och jobbar och hoppas hitta ett litet hål i dagens schema där jag kan rusa ut och se vad som finns kvar i reahyllorna. Inte för att jag har en sekund över, särskilt inte sedan jag tagit fem minuter av arbetsgivarens tid för att skriva detta viktiga meddelande till världen.
Värmeböljan (la canicule) är inne på tredje veckan och prognosen måndag-lördag är 34, 33, 33, 32, 22, 25. Kanske får vi bra bilväder när vi åker på fredag kväll? Innan dess ska vi skura i vårt anletes svett.
Uppdatering för den intresserade allmänheten: Jan kom just in med tre t-shirtar från HM. Finemang.