Noir

Dagens musik: Noir Désir (igen)

Et puis
Et puis y a Frida
Qui est belle comme un soleil
Et qui m’aime pareil
Que moi j’aime Frida
Même qu’on se dit souvent
Qu’on aura une maison
Avec des tas de fenêtres
Avec presque pas de murs
Et qu’on vivra dedans
Et qu’il fera bon y être
Et que si c’est pas sûr
C’est quand même peut-être
Parce que les autres veulent pas
Parce que les autres veulent pas

Veckans bok:
La ligne noire, ännu en blodig thriller av Jean-Christophe Grangé. (Finns på svenska, Den svarta linjen.)
Det är synd att Grangés första bok, Le vol des cigognes, inte finns översatt till svenska. Den är mycket bättre. Vargarnas rike är också översatt till svenska och den är inte så dum som thriller även om jag inte alls tyckte om den som bok. Jag läste den som ett rent rasistiskt inlägg i debatten om Turkiets plats i Europa.
Les rivières pourpres blev film med Jean Reno som den slitne polisen Niemans, och minns man Det stora blå är det inte svårt att se honom som den dykande mördaren Reverdi i Den svarta linjen. Det skulle förvåna mig mycket om det inte blir en film snart. (Jag ser i IMDB att Grangés ”Le concile de pierres”, som jag tycker är hans sämsta, kommer på vita duken i november.)