Jag är inte skelleftebo, vare sig mentalt eller administrativt, men idag skäms jag å deras vägnar. Sofia OO, chefredaktör på Norra Västerbotten, säger upp sig idag, efter precis två år på tidningen.
I sin dagbok skriver hon:
I precis två år har jag nu jobbat på NV. Det har inneburit två mycket tuffa år för mig privat. Hot, personliga angrepp och vandalisering har gjort mig illa. Även mina barn har kommit i kläm och blivit berörda på ett sätt som jag tror ingen förälder egentligen klarar av att se eller hantera.
Av hänsyn till min hälsa har jag blivit rekommenderad att ta det lugnt en tid och det tänker jag göra. Som det känns just nu behöver jag, för första gången i mitt liv, ta en paus för att återhämta både mig själv och för att vara ett bra stöd för mina barn.
Det finns många bottnar i en tårta…
utdrag ur Västerbottensnytts telegram:
Sofia Olsson Olsén, chefredaktör och ansvarig utgivare för tidningen Norra Västerbotten väljer att sluta. Beslutet har fattats i samråd med tidningens styrelseordförande Cal Wikström.
Sofia Olsson Olsén utsågs ifjol till Årets tidningsprofil av Tidningsutgivarna, men Olsson Olsén har samtidigt ifrågasatts av läsare och medarbetare på tidningen.
Hon uppger att hon slutar av privata skäl på grund av de personliga angrepp, hot och trakasserier hon har utsatts för.
En källa på tidningen säger till Västerbottensnytt att journalistklubben på Norran vid ett möte i torsdags krävde Sofia Olsson Olséns avgång. Bakom kravet stod mer än 30 journalister, som ansåg att den psykosociala arbetsmiljön blivit ohållbar under Olssons Olséns ledning
Norrans styrelseordförande Cal Wikström säger till Västerbottensnytt att förändringsarbetet som Sofia Olsson Olsén gått i bräschen för kommer att fortsätta.
Intressant att se den andra facetten, Helén!
Som helt oinsatt kan jag dock säga att vissa av kommentarerna till chefredaktörens blog gör mig beklämd. Det är många – säkert de flesta – av kommentarerna som är vettiga och balanserade vare sig skribenterna är för eller emot hennes insats på tidningen. Bland dem finns dock inlägg som har så illvillig ton att man undrar vad människan har gjort för att förtjäna detta.
Eftersom jag aldrig har haft några som helst planer på att flytta till Skellefteå är det väl fånigt att resonera så, men kommentarerna fick mig dock att tillfälligt sätta upp Skellefteå på listan över trista dåliga städer jag aldrig vill sätta min fot i (som just nu toppas av Landskrona där var fjärde väljare tydligen röstade på sverigedemokraterna).
Skellefteå lär dock snabbt återfinna sin attraktion i mina ögon, jag har ju trots allt så trevliga släktingar där!
Det är klart att en chefredaktör måste vara beredd på att det blåser ibland, och att det kommer kritik både externt och internt. Men i det här fallet verkar det ha gått långt över gränsen på det man kan acceptera.