En underlig sak med jobbet jag har är att min arbetsgivare inte bara är min arbetsgivare utan också den som har hand om barnbidrag, sjukförsäkring, pension och annat. En del av de administrativa turerna kring detta är knepiga, och därför har det tillsatts en arbetsgrupp som ska förenkla rutinerna och göra alla blanketter enklare att begripa och fylla i. Som ett led i det arbetet har arbetsgruppen bjudit in till workshops där olika teman ska diskuteras. Man kan välja att vara med i ”I claim medical reimbursements”, ”I need hospitalization”, ”I get married/divorced”, ”My child goes to school or studies”, ”My contract ends”, ”I go on pension” eller, till sist, ”I die”.
Eftersom alla workshops hålls i Bryssel avstår jag från att vara med och hoppas att det ordnar sig ändå…
Ja det var ju ett kämpahejigt sätt att tala om den väg vi alla ska vandra. Undra hur många som kommer att ha förhinder från just det seminariet.
En gång åt jag en medicin som hade en lista på biverkningar. Jag sparade varken lappen eller namnet på medicinen så minns bara i stora drag. Det började i alla fall med saker som illamående, aptitlöshet, muntorrhet, men därifrån eskalerade det med fart. Sista biverkan var
död
Det kändes lite mycket med tanke på att det var mot en ganska ringa åkomma i luftrören tror jag.
Tja, det sista brukar lösa sig…
Jo, ner kommer man alltid.