Tjugoandra luckan, i vilken vi kanske slipper vara oss själva. Dagens gästskribent heter Anna Lafvas.
Ett liten hyllning till idoler
och ett (mycket viktigt) inlägg om konsten att inte vilja vara sig själv,
det blir ju så tråkigt!
___________________________________________________________________________
Ulrika, Kristina och Carina.
Alla dessa kvinnor jag är
på–gränsen–till–nervsammanbrott–avundsjuk på.
För jag vill vara dom:
Ulrika Knutsson
Hon är ju så trovärdig.
… Men det är ju så jävla provocerande
när Ulrika Knutsson i P1 faktiskt kan Pythagoras sats
när det kommer upp som nån slags fråga
i nån slags panel
i nåt slags kulturprogram.
Som jag älskar.
Att hata.
Fast innerst inne vill jag vara Ulrika Knutsson…
Sitta och prata i P1 och vara betydelsefull!
* * *
Kristina Lugn
Kristina Lugn är så GRYM.
Men hon är fulare än jag.
Mycket fulare.
Tror jag.
Det är bra.
Tror jag.
Men jag vill se ut som hon! Jag vill vara Kristina Lugn!
* * *
Rydberg, Rydeberg och Rydberg
Carina, Georg och Biff – det är grejer det!
Ångande sex och sanningar.
Gå på krogen och äta Biff Rydberg.
Eller gå på krogen och bara dricka kaffe och sprit och bli jättesmal
och skriva avslöjande och fantastiskt NUTIDA.
Jag vill vara Carina Rydberg!
* * *
Och: Bodil Malmsten!
Hon med den cooooola rösten.
Hon som faktiskt drog. Hon bara stack. Till Frankrike. Och berättade om det.
Med charm.
(Fasen också. Det vill ju jag också göra… dra iväg, berätta, med charm!)
Hon med den där dunkelt anade själen.
(Min själ är väldigt dunkel, någon som vill se?!)
Hon som berättar om hur kroppen kändes och själen. I Jämtland. För länge sen.
Och fortfarande.
(Jädrar. Så känns det ju i mig med. I Västerbotten, här och nu! Någon som är intresserad?)
Bodil med fräknarna. Den smala kroppen. Konsten. Det perfekta huset.
Som hon trots allt bjuder in oss till.
Vi vanliga dödliga.
Jag vill också bjuda in!
Jag vill inte vara dödlig.
Jag vill vara Bodil Malmsten!
* * *
God jul, Ulrika, Kristina och Carina. Och Bodil!
Och alla andra som jag är avundsjuk på… Ni är alldeles för många!
Och alldeles för begåvade!
Men okej då, God jul allesammans!
Anna Lafvas är en före detta dansare som numera föredrar att jobba med text och reklam, ibland åtskilt, ibland i en salig blandning. Huvudsaken är att resultatet blir kreativt och annorlunda. Hon lever och verkar i Skelleftehamn, Skellefteås framsida, och hon är galen i människor, böcker och kommunikation.
Jag vill också träffa hon Malmsten…
Pingback: Retrokalendern: 22 | Life de Luxe: Ah, que la vie est quotidienne…