I dag vaknade lillasyster och jag till långsamt fallande flingor. Den första snön är här, och en titt i arkiven visar att det är ungefär som det brukar. Ett litet påpekande i slutet av november: Nu är det faktiskt vinter! I morgon lär det mesta vara borta, och sen fortsätter höstvintervåren till någon gång i februari då det blir en veckas pulkväder.
Man kan ju ha olika perspektiv på det här. Jag sa till kollegan Signor X att jag tycker det är så trist med den grå och regniga luxemburgska vintern, där det mest är grått och mulet och regnigt från oktober till mars. Nja, han höll inte riktigt med. För honom var det värsta att våren inte kommer i gång, att det kan vara så kallt i april. Att vintern är hård, det har han vant sig vid.