I kväll har vi tillbringat några timmar med jordens medelpunkt. Ni vet, en person som kan ta vilket samtalsämne som helst och vända och vrida på det så att det blir basen för en tio minuters föredragning om hennes dag och hennes dumma chef. Och när man sedan får ordet och hinner säga ett par meningar så blir det utgångspunkten för nästa drapa. Visserligen tycker jag att den värld och den yrkesroll hon beskriver är intressanta, men lite utmattad i öronen blir man… Jag tror vi kommer att ses någon mer gång, men visar hon inget intresse för något annat än sig själv då heller så tror jag att den här nya bekantskapen får slockna.
Själv har jag försökt konversera utifrån min hushållsspanska. Jag kan säga Chili con carne, el perro esta bacho la mesa och gracias Senõr. Det blev inte mycket sagt, men det kändes ändå viktigt att prata med denna 33 åriga kvinna som med sina sju barn och landsmän hamnat i Malå.