Fragmentariskt

Nu har jag 101 vänner på Facebook. En av dem minns jag inte alls, en annan har samma arbetsgivare men skulle inte hälsa om vi möttes i korridorerna. Varför han ville bli vän med mig kan man undra över, mitt accepterande var mer ett experiment – kommer han att säga hej nästa gång vi ses? De andra 99 är faktiskt människor som på ett eller annat sätt har en plats i mitt liv och det är rätt intressant att ha dem samlade. En av de nyaste är en kille jag drack saft med några gånger om året när jag var elva, men visst, det ska bli roligt att upptäcka vad som hänt i hans liv sedan dess. På Facebook kommer andra sidor fram, i alla fall hos vissa. Datakillen som jag träffat på i några projekt och på kurser visar sig till exempel vara en riktigt duktig landskapsfotograf och pianist.

Att kalla de 101 för vänner är fortfarande lite övermycket för mig, de flesta skulle jag kalla bekanta men det är ju inget unikt för mig.

Så länge jag fortsätter skriva på svenska förblir jag lite hemlig för jobbkontakterna, kanske är det bra, kanske inte.

- – -

Jag spelar Pink Floyd och Klarinettgrannen bryter ut i otroliga ljudkaskader som skulle kunna vara ett ackompanjemang men som ändå inte riktigt är det.

- – -

Dagens stora uppgift är att skriva färdigt ett PM inför C-uppsatsen som kommer att uppfylla vårens kvällar, nätter och helger. Det känns rätt bra, jag var mer nervös inför B-uppsatsen. Nu handlar det mer om att planera och ha självdisciplin så att allt hinns med under de 18 veckor jag har till mitt förfogande. På tisdag blir det klart vilken handledare jag får.

- – -

I går gick jag min första lite längre promenad och det gick bra men aningen sakta. Ska ta en ny runda i eftermiddag för att se om jag kan kapa ett par minuter.

- – -

Innan jag slocknade i går bläddrade jag lite i en bok om idéutveckling; Idéer av Dorte Nielsen. Författaren föreslår den här metoden:
1. Definiera ditt problem – se till att det är kristallklart vad uppgiften går ut på, både för dig och ditt undermedvetna.
2. Research – samla in så mycket kunskap som möjligt. Läs, undersök och ställ frågor.
3. Attackera problemet – sätt dig in i problemet, se det från flera synvinklar, engagera dig. Ju mer intresserad du är av ett problem, ju större är chansen att ditt undermedvetna själv arbetar vidare och börjar generera idéer och lösningar.
4. Inkubation – glöm problemet och tänk på annat. Om du har stimulerat och gödslat ditt undermedvetna tillräckligt kommer det att mala vidare med problemet. Nu är det bara en tidsfråga innan du får en strålande idé.
5. Idén!

Man kan uttrycka det kortare: The Runcible Bin: Hello

- – -

Jag hittade just en ask med icke postade julkort. Någon som kan tyda detta budskap på luxemburgska? ”Schéi Feierdeg a vill Gléck am Neie Joër”

- – -

Jag har en stark känsla av att temat för 2009 kommer att bli förändring. Kanske är det indoktrineringen från de senaste dagarnas kurs som sitter i, men jag tror snarare det var den känslan som fick mig att gatecrasha in på kursen. Det var två intressanta dagar, lite svåra att summera. Vi var många som kände oss frågande och kritiska till upplägget och metoderna men i slutet av andra dagen tror jag ändå att vi kom fram dit vi skulle – vi gick därifrån med en övertygelse om att vi har en roll att spela i de processer som kommer att skaka om kontoret under de kommande åren. Som vanligt när man skapar en förväntan och höjer energinivån i en grupp vill det till att man bibehåller momentum* annars faller allt och det blir lite gråare och tristare i korridorerna igen.

* rörelsemängd (se Trilog)