Årets kvinna. Min impulsköpta tavla som föreställer en gammal kvinna från Lorraine eller Ammarnäs. Ett skyddshelgon, om man tror på sådana.
Snön faller över Skellefteå, jag förbereder nyårsmiddag och om några timmar är 2009 ett minne blott. Hur var det, det året? Jag vet att det började med en stark känsla av att förändring var på […]

I den tjugofjärde luckan läser Helén Rådahl Larsson julevangeliet vid foten av en mur.

I den tjugotredje luckan minns Carl-Henric Jaktlund sin treårings första bön.

We’re already at the 22nd calendar window, and here comes a greeting from Germany, where Julia Freund is getting ready for Christmas with the family.

I tjugoförsta luckan berättar Jan Boklöv om hur det var att resa till Japan för tjugoett år sedan.

Nu har det gått ett år sedan Fransyskan H fick sluta vänta. (se kalenderluckan 16)
Helena skriver en riktigt fin födelsedagstext: Specialdag “Hon är ju och sedan så länge sin alldeles egna.”

I tjugonde luckan tar Bengt O Karlsson med oss till julafton 1799 och slår ett samtida slag för den oväntade lyckan.

I nittonde luckan berättar Birgitta Rutberg om den första skattskrivningen, den som inte blev av.

I artonde luckan får vi vandra ett ögonblick med Kajsa Claude.

Årets sista luciatåg har gått, både i Luxemburg och i Kumla. I sjuttonde luckan förbereder sig Desirée för återvinning.